Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

The thesis of this essay is concerned with how two adaptations of The Neverending Story have used the novel's vivid intertextuality and dialogism. The essay also discusses the possibilities of adaptation studies and whether an adaptation can explain a novel by emphasizing its themes..

Samtidigt som användningen av internet i hemmet fortsätter att öka varje år sker det även en ökning av identitetsstölder på internet. Att detta har blivit ett vanligt problem i dagens samhälle kan härstamma i vår oerfarenhet när det gäller att förhindra och hantera olika typer av attacker. Privatpersoner erbjuds ingen säkerhetsträning eller dylikt såsom de anställda på ett företag utan måste på egen hand tillägna sig den kunskap kring identitetsstölder och dess skyddsåtgärder som krävs för att de skall kunna skydda sig mot brottet.Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap privatpersoner förfogar över kring identi-tetsstölder på internet samt de skyddsåtgärder som kan vidtas för att skydda sin identitet. Stu-dien syftar till att svara på vilka skyddsåtgärder som privatpersoner vidtar för att skydda sin identitet och om det finns skyddsåtgärder som de har kunskap om men väljer att inte vidta och i sådana fall varför. En teoretisk referensram utformades genom en litteraturgenomgång inom området.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie och inkluderade både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov måste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet än äldre.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen.

Vårt syfte med detta arbete är att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av särskilt stöd? Vilken hjälp beskriver pedagogerna att barn i behov av särskilt stöd kan få i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan få för att hjälpa barn med särskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov. Det är pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom detta menar vår specialpedagog om vi intervjuade..

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

Personlighetspsykologin är uppdelad i ett antal ?stora?, sinsemellan tämligen fristående personlighetsteorier. Denna teoretiska rapport försöker lägga grunden för en integrering av dessa genom att utröna vilka gränser evolutionen satt för behov för människans del. En beskrivning ges av hur behov kan kategoriseras under de, från evolutionsteori härledda, övergripande målen; överlevnad, fortplantning, socialt mål, lärande, att åstadkomma resultat samt positiv och negativ hedonism. Vidare föreslås ett sätt att betrakta behov hierarkiskt där den hedonistiska principen (att behov alltid drivs av antingen lust eller olust) utgör den absoluta grunden vilken alltid, potentiellt, ger möjligheten att ändra viktighetsgrad på behov genom inlärning och en hierarki baserat på kronologiska stadier ger en generell beskrivning.

Att drabbas av en plötslig och oväntad död som familj innebär en komplex situation där omvårdnaden fokuserar på den avlidne. Den överlevande familjen och de behov som uppstår för dem efter dödsfallet ignoreras för att istället centreras kring praktiskt omvårdnadsarbete kring den avlidne. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död av en närstående. Metod för studien var en litteraturöversikt av kvalitativ forskning med en induktiv ansats. I resultatet framkom fyra kategorier som beskriver anhörigas behov av stöd vid plötslig och oväntad död.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv..

Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del.

Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.